Vad händer när högskoleprovet ställs in?

Vad händer när högskoleprovet ställs in?

Till följd av covid-19 ställdes vårens högskoleprov för år 2020 in och flyttas till ett senare datum. Det är första gången sedan provet startade 1977 som ett provtillfälle ställts in. Detta har förstås konsekvenser för alla som förberett sig och hoppats på att komma in på sin drömutbildning via resultaten på vårens prov. Här går vi igenom vad det inställda provet innebär.

Anledningen till att provet inte flyttades till ett senare tillfälle är smittrisken. För att kunna rätta mer än 70 000 prov och ha resultaten redo till höstens antagning skulle högskoleprovet behövt hållas senast i mitten av maj, något som inte var möjligt utan att riskera smittspridning mellan provpersonal och provdeltagare.

Vad händer med antagningen?

Inga förändringar kommer att göras vad gäller urvalsgrupperna. En tredjedel av platserna på högskoleutbildningarna kommer fortfarande att avsättas för sökande med resultat från högskoleprovet. Anledningen till att ingen förändring görs är att risken är stor att det då skapas orättvisor för andra grupper. Däremot kommer antalet platser på högskoleutbildningarna att öka, främst på sommarkurserna och på basår.

Vad innebär det för dig som skulle ha skrivit högskoleprovet våren 2020?

Om du inte planerat att söka in till en utbildning under hösten har du nu lite mer tid på dig att förbereda dig inför högskoleprovet och kanske få ett bättre resultat. Anmälningarna till höstens provtillfälle öppnar den 10 augusti 2020. Dessutom kommer avgiften för vårens prov att återbetalas. Utbetalningarna kommer troligtvis att göras under en period med start i slutet av juni.

Om du hoppats på att komma in på ditt högskoleprovsresultat kan du fortfarande söka till hösten. Du måste i sådana fall söka på dina betyg om du inte har ett resultat från högskoleprovet sedan tidigare. Totalt uppskattar man att det är cirka 3 000 sökande som inte har skrivit högskoleprovet tidigare. Alternativet är annars att skriva provet i höst och vänta med att söka till vårterminen eller höstterminen 2021.

Orättvisa fusket på högskoleproven

Orättvisa fusket på högskoleproven

Varje år kämpar tusentals svenskar med att komma in på sina drömutbildningar. Bland de svåraste utbildningarna att komma in på hör läkarprogrammen, vissa juridik- och ekonomiutbildningar samt psykologprogrammen. Har man inte de betyg som krävs är högskoleprovet ett alternativ. Har man inte de kunskaper som krävs för att få toppresultat så finns det ytterligare en, illegal, väg. Fusket på högskoleprovet är utbrett, och är dessutom väldigt svårt att komma åt. Metoderna blir allt mer sofistikerade, och för den som vågar, vill och kan betala kan man enkelt köpa sig ett resultat som garanterar en plats på drömutbildningen.

Hur utbrett är fusket?

många fuskade på högskoleprovet 2016. Exakt hur många är omöjligt att säga. I år har cirka 50 personer åkt fast för fusk, men mörkertalet på hur många som fuskar är förmodligen betydligt större. På ett par platser i Sverige där högskoleprovet skrevs ändrade man listigt ordningen på frågorna för att se vilka som svarade enligt originalordningen, vilket gjorde att man kunde upptäcka några av fuskarna. Betalar man 100.000 kronor kan man få resultatet 2,0, vilket kan ge en plats på vilken som av landets populäraste utbildningar. Många verkar tycka att det är värt det. Idag sitter förmodligen många fuskare på platser på några av universitetens attraktivaste utbildningar.

Kommer fusket att kunna elimineras?

Det är omöjligt att säga om man kommer lyckas eliminera fusket helt, men vad som är säkert är att åtgärder måste till för att avskräcka folk från att fuska på högskoleprovet. Att ha de rätta kunskaperna ska ligga till grund för vem som kommer in på populära utbildningar, inte vem som har pengar och moral som rättfärdigar fusk. Kontrollerna måste utökas och kanske också straffen för fusk hårdna. Idag blir den som fuskat på högskoleprovet bannad från att skriva det igen under fem år. Kanske borde också hela systemet med universitetsantagning förändras för att förhindra att olämpliga personer får tillträde till utbildningar som i framtiden leder dem till viktiga positioner.

Att hantera stressen inför högskoleprovet

Att hantera stressen inför högskoleprovet

Högskoleprovet har blivit en riktigt institution inom svenskt utbildningsväsende. För många innebär provet en möjlighet att gå drömutbildningen. Kanske en utbildning som, nästan garanterat, leder till ett jobb som är så bra att man aldrig mer kommer att behöva oroa sig för till exempel sin ekonomi. Provtillfället är, i och med det, en stund där allt bara måste klaffa. Det är inte särskilt konstigt att många, på grund av det, känner stress när det drar ihop sig till högskoleprov. Här ska vi titta på några saker man kan göra för att minska negativa känslor inför och under provtillfället.

Innan du skriver provet

Att känna att man är så väl förberedd som man kan vara är något som brukar minska den negativa stressen inför provet. De flesta experter är ense om, att möjligheten att öva på gamla prov är något som man ska ta till vara på. Du blir då dessutom bekant med hur provet går till, rent praktiskt. Om man tror att man kommer att ha svårt att sova natten innan provet, kan man kompensera lite genom att försöka sova desto mer, dagarna och nätterna innan skrivningen. det kan vara mer effektivt att bejaka oron än att trycka bort den, eftersom oro kan omvandlas till motivation.

Under själva provskrivningen

Om man känner sig väldigt stressad när man väl sitter redo och väntar på att få börja skriva, ska man komma ihåg att det går fler tåg. Ett prov är en bra övning inför nästa prov, och de flesta gör högskoleprovet 2-3 gånger innan de når sitt bästa resultat. Att promenera under rasterna på själva provdagen kan vara ett bra sätt att få ur sig negativ stress. Ett annat råd är att vara försiktig med socker och koffein. Lite behövs för att få upp koncentrationen och för att ge hjärnan det bränsle den så väl behöver. Men för mycket vara lika stressande som dåliga provnerver.

Hur du bäst förebereder dig inför högskoleprovet

Hur du bäst förebereder dig inför högskoleprovet

Högskoleprovet är en av de bästa chanserna du får för att höja dina chanser att komma in på drömutbildningen. Att få så bra resultat som möjligt är viktigt. Vill du se till att du presterar ditt allra bästa, då gäller det att du förbereder dig ordentligt. Du kan exempelvis ladda ner gamla högskoleprov och öva på. Det gör inte bara att du lär dig frågor och tekniker som kan komma upp på ditt prov, du vänjer dig även vid hur provet är uppbyggt. När du väl gör provet kan du då fokusera bättre på att svara rätt och mindre på hur du navigerar dokumenten.

Ett viktigt prov

Istället för att höja dina betyg genom att läsa på Komvux eller folkhögskola kan du göra högskoleprovet. Väljer du det första alternativet kan det krävas flera månader upp till några år för att få resultatet du behöver för att komma in på din utbildning på universitetet. Med ett högskoleprov är det bara timmarna vid provtillfället som krävs för att få ett högt resultat och större chans att komma in på olika utbildningar. För att det är ett så pass viktigt prov är det många som gör om provet flera gånger tills de får det resultat de vill ha. Du har lov att göra högskoleprovet hur många gånger du vill. Det är alltid det högsta betyget som räknas. Det har kommit fram historier om att provtagare fuskade på högskoleprovet för att få det högsta resultaten. Det kan göras på olika sätt, genom att blanda in andra aktörer eller att studenten gör det helt själv.

Ligor står för fusket

calculator-scientificDet har under den senaste tiden kommit fram att det finns olika ligor som har hjälpt blivande studenter att fuska på högskoleprovet. Ligorna är mycket välorganiserade och har den allra senaste tekniken till sin hjälp. Så här går det till: Studenten tar kontakt med dem och berättar vilket resultat som är önskvärt. Efter att betalningen har genomförts förser ligan studenten med små öronsnäckor och ett mycket tunt kopparhalsband som förstärker det inkommande ljudet. På provdagen tar en av ligornas kumpaner, som är närvarande i provlokalen, kort på provet och skickar vidare genom en mobil. Ligan sitter sedan och löser provets samtliga frågor samtidigt som de berättar de rätta svaren genom mikrofonen som är kopplad till studentens öronsnäckor. Utrustningen är helt osynlig för provvakterna. De här sättet att fuska är ofta mycket effektivt, men även mycket dyrt. Vissa fuskare har uppgett att de har betalat upp till 100 000 kronor till ligorna. Det här fusket har lett till att det har blivit aktuellt att diskutera kroppsvisitering vid de olika provlokalerna.

Få 2.0 på högskoleprovet

Få 2.0 på högskoleprovet

Att få full pott på högskoleprovet är något många strävar efter, och som öppnar många dörrar inom den akademiska världen. Att få det bästa resultatet, 2.0, betyder idag att du i princip kan välja fritt bland utbildningarna på Sveriges universitet. Att provet öppnar så många dörrar beror på att det är mycket svårt att få det högsta resultatet. Men det är absolut inte omöjligt.

En av de som har lyckats med att få full pott inte bara en gång, utan flera gånger, är Erik Orbring Svensson. Han har skrivit högskoleprovet totalt fyra gånger, och har fått 2.0 två av de gångerna. Ett av hans främsta tips är att fräscha upp sina mattekunskaper inför provet, särskilt om det var några år sedan man gick ut gymnasiet. Det är nämligen just matten från högstadiet och gymnasiet som man främst behöver på högskoleprovet. Oavsett om man nyss har tagit studenten kan det dock vara värt det att repetera sin högstadiematte om man siktar på att prestera 2.0.800px-BorlangeStoraBjörn

Ett annat tips från de som redan har klarat att prestera på topp under provdagen är att gå igenom så många gamla högskoleprov man kan, och öva på den typ av uppgifter som kommer på provet. Detta är bra av flera anledningar. Dels gör det att du blir bekväm med hur provet är upplagt, vilket kan minska nervositeten på själva provdagen. Dels gör det att du kan identifiera vilken del av provet som är din svaghet, och öva extra mycket på den delen. Om du gör övningsproven så lika den verkliga provsituationen som möjligt, till exempel genom att skriva dem på tid, kan du också öva upp hur mycket tid du kan lägga på varje fråga. Tidsbrist är nämligen en av de vanligaste anledningarna till att man inte får det resultatet man ville ha.

Slutligen har Gustav Fridolin, som också har fått 2.0 på högskoleprovet, ett råd som många kanske glömmer bland stressen för att plugga inför provet: nämligen att sova ordentligt natten innan provet, och att äta ordentligt under själva provdagen. Kvällen innan provet kan det också vara viktigt att låta hjärnan slappna av, genom att göra något man tycker är roligt.

Utbildningar med höga intagningspoäng

Utbildningar med höga intagningspoäng

Många av de mest prestigefyllda och välavlönade jobben kräver en gedigen högskoleutbildning. Det är därför inte så konstigt att det råder hård konkurrens om dessa utbildningsplatser. Duktiga och talangfulla ungdomar – och i vissa fall äldre studenter – flockas till utbildningarna och vill ha en plats för att kunna få den bästa möjliga förberedelsen inför ett långt arbetsliv. När gymnasiebetygen inte räcker till går det alltid att sätta sin tilltro till högskoleprovet, men det krävs ett riktigt bra resultat för att komma in på programmen med störst konkurrens. Där krävs det att du ligger bland de allra bästa för att ha en chans att kvala in till de få utvalda.

En utbildning som traditionellt har haft riktigt höga intagningspoäng är läkarlinjen. Det är en lång utbildning – över fem år – som kräver rigorös disciplin av studenten. Den tuffaste utmaningen för många är dock inte att genomföra utbildningen, utan att få en möjlighet att bli antagen. Hur bra poäng på högskoleprovet som krävs varierar beroende på lärosäte. Det är en generell regel att det är högre intagningspoäng på orter som har ett högt rankat universitet eller ligger närmare en storstad geografiskt. Läkarlinjen i Göteborg krävde höstterminen 2014 1.80 på högskoleprovet medan samma program på Karolinska Institutet i Stockholm hade snäppet högre krav, 1.85.Utbildningar med höga intagningspoäng 2

Resultaten som krävs för att komma in på en utbildning varierar också ofta beroende på vilken termin du söker. På vårterminen är det normalt färre sökande, vilket gör att det också blir något lägre krav för att antas. En annan faktor som räknas in är konjunkturen och årskullarna. I tider med bister ekonomi brukar det lockas fler människor till studier – och när en generation med ovanligt många födda går ut gymnasiet brukar det också synas i statistiken. En annan utbildning med hård konkurrens är juristlinjen. Om du är villig att söka dig till orter utanför storstadsregionerna Stockholm och Göteborg är det dock ofta lättare att komma in. Höstterminen 2014 räckte det med 1.35 på högskoleprovet för att komma in på juristlinjen i Örebro.

Stockholms universitet har många utbildningar som lockar studenter, även om det ofta påpekas att staden saknar det studentikosa livet som är mer närvarande i städer som Lund och Uppsala. En fördel med huvudstaden är att det också finns en omedelbar närhet till arbetslivet. Det underlättar i sökande av exempel praktikplats. Du kan också enkelt hitta ledarskapsutbildning i Stockholm och utveckla dina kompetenser.

Högskoleprovets delar

Högskoleprovets delar

Eftersom högskoleprovets funktion är att pröva huruvida provdeltagarna besitter de kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier består högskoleprovet av åtta olika delprov.

Delproven testar alltså dina kunskaper inom olika områden. Under själva provet ska du svara på 160 uppgifter varav 80 är matematisk-logiska, kvantitativa och de resterande 80 är språkliga, ordagranna, så kallade verbala uppgifter.

 

Den kvantitativa delen
Den kvantitativa delen är uppdelad i fyra områden totalt 80 uppgifter.

Under den matematiska problemlösningen kallad XYZ prövas din förmåga att lösa matematiska problem. Här är det områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik som är i fokus. Den här delen består av 2 x 12 uppgifter.

KVA, Kvantitativa jämförelser prövar din förmåga att göra kvantitativa jämförelser: Det sker inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Här får du göra 2 x 10 uppgifter.

Din förmåga att föra kvantitativa resonemang prövas i den del som kallas NOG. Närmare din förmåga att hantera matematiska och logiska problem inom områdena aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik. Här utför du 2 x 6 uppgifter.Genomför provet 1

Den kvantitativa delen avslutas med diagram, tabeller och kartor, DTK, varunder din förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor prövas. Här prövas du i 2 x 12 uppgifter.

 

Den verbala delen
Under den verbala delen genomförs också 80 uppgifter.

Under delprovet ORD prövas din förmåga att förstå ord och begrepp, här prövas du i 2 x 10 uppgifter.

Ett annat delprov är läsförståelse av svensk text, kallat LÄS. Här prövas din förmåga att förstå innehållet i svenska texter. Också LÄS består av 2 x 10 uppgifter.

Delprovet MEK, Meningskomplettering prövar din förmåga att förstå ord och uttryck i sitt sammanhang, består av 2 x 10 uppgifter.

Eftersom studielitteratur på högskolan ofta är skriven på engelska återstår att pröva din förmåga till engelsk läsförståelse, ELF, alltså att förstå innehållet i engelska texter. ELF består också av 2 x 10 uppgifter.

 

Som du förstår är det bra om du tränar inför högskoleprovet. För att få ett så bra resultat som möjligt bör du öva på gamla prov, repetera matematik och läsa mycket! Vad väntar du på – sätt igång bara!

Genomför provet

Genomför provet

För att vara så framgångsrik som möjligt under provet bör du förbereda dig i god tid före det att provet går av stapeln.

Det gör du genom att läsa mycket, både på svenska och engelska och inte minst, genom att öva på gamla prov, repetera matematik och bygga på ditt ordförråd.

Ta med dig något nyttigt att äta under provet. Hos Matklubben.se får du all inspiration du behöver. Undvik snabba kalorier som kan göra att du blir trött under den senare delen av provet.

Kom också ihåg att ta med dig välvässade pennor och suddgummi. Att vara förberedd på det sättet gör att du minskar din eventuella nervositet inför provet.

Tänk på att du inte kan läsa på som till ett vanligt prov. Det är stört omöjligt att göra det eftersom provet är så brett. Det du behöver vara är allsidig. Så passa på att förbereda dig på bästa sätt.

 

Öva på gamla prov
På sajten studera.nu hittar du gamla högskoleprov som du kan öva på. Ett toppensätt att se hur de är uppbyggda. Här kan du även läsa igenom anvisningarna för provet. Den som ska göra provet för en allra första gång har god nytta av att läsa igenom både gamla prov, anvisningar och kolla hur svarshäftet ser ut. Eftersom det förbereder en på hur de ser ut och vad som ingår. Det ger en känsla av att man redan gjort provet – på riktigt. Det går också bra att göra interaktiva högskoleprov på studera.nu.

Bestäm dig för att skriva provet som om det vore en riktig provdag. Korrigera provet och bestäm dig för att förbättra dina kunskaper inom de områden du ser att du är svagare på. Du måste helt enkelt bli bättre på det som högskoleprovet mäter. Det är ju det som är hela poängen med det. Du vill ju komma in på den utbildning du söker i första hand, eller hur?Högskoleprovets delar 11

 

Kom ihåg – du behöver inte köpa material
Du hittar allt om gamla högskoleprov på studera.nu. Om du googlar på ”högskoleprovet” så får du träffar på en mängd företag och webbplatser som säljer både övningsprov och böcker om högskoleprovet.

Fast varför betala för något som Universitets- och högskolerådet erbjuder gratis?

Kom nu ihåg, förbered dig väl och se till att vara utsövd så går det bra. Lycka till!

Högskoleprovet

Högskoleprovet

Om betygen inte räcker till för den utbildning du önskar bli antagen till, eller om du saknar betyg i något ämne finns alltid möjligheten att göra högskoleprovet.

Med ditt resultat från högskoleprovet konkurrerar du med andra sökande till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner i en särskild sökandekategori. Den här sökandekategorin står vid sidan av betygskategorin där man söker på sina gymnasiebetyg.

 

Högskoleprovet – vad är det?
Enklast uttryckt är högskoleprovet ett svenskt lämplighetstest. Har du vad som behövs för att kunna tillgodogöra dig högre studier?

Det är också en chans att förbättra sina chanser att komma in på en önskad utbildning om ens betyg inte räcker till. Man söker ju i mer än en urvalskategori. Läs mer på studera.nu.

Eftersom det är ett svenskt test går det inte att använda när du söker dig en högskoleutbildning i andra länder.Högskoleprovet 11

 

Högskoleprovet x 2
Högskoleprovet går av stapeln två gånger om året och då alltid på en lördag.

Vårprovet genomför man någon gång i slutet på mars eller i början på april, medan höstprovet går av stapeln i slutet på september eller i början på oktober. I skrivande stund öppnas det upp för nästa anmälan i mitten av januari 2015. Anmälningsperioden stängs den 15 februari och provdagen på våren 2015 är lördagen den 28 mars. Ett datum som det är värt att lägga på minnet för den som önskar öka sina chanser att knipa en studieplats.

 

Din investering
Anmälningsavgiften är 450 kronor från och med den 1 december 2014.

 

Ditt resultat
Det resultat du får på provet kan du använda dig av för att söka till högskolan under hela fem år. Eftersom det alltid är ditt bästa resultat från de senaste fem åren som gäller kan man alltid göra om provet för att försöka förbättra sitt resultat.

Resultatet anges på en skala från 0,00 till 2,00, alla prov med en poäng om minst 0,05 förs över till universitets- och högskolerådets antagning. Kom ihåg att provresultaten är offentliga handlingar – inte hemliga.

 

Du vinner på att förbereda dig inför högskoleprovet. Varför inte börja redan idag…